torsdag 26 mars 2009

- Hej farmor.

Nästa helg åker jag till byn, och du kommer inte att vara där. Jag vet inte hur jag kommer att ta det, men det kommer nog inte att vara lätt. Det kommer aldrig mer att bli detsamma att fara till byn, inte utan dig där. Vem ska nu laga köttbullar och makaroner åt mig? (Som jag alltid åt med min makaron-sked, som jag faktiskt har bett pappa sno hem åt mig. Makaroner smakar mycket godare med den skeden!). Vem ska nu ge pengar åt mig bara för att jag är så söt? Vem ska nu bjuda på godisar, som jag inte ens tycker om men som jag ändå åt för att göra dig glad? Inget är detsamma utan dig!

Snart är det din begravning, det kommer att bli så himla tungt. Jag har fortfarande svårt att inse att du är borta, min älskade lilla farmor. Förlåt att jag inte hälsade på dig oftare när du låg på sjukhuset. Jag har riktigt dåligt samvete över det. Men jag hoppas att du ändå vet att jag älskar dig! Det spelar ingen roll vad jag har sagt om dig förut, att du var snål osv. Förlåt för det, jag förstår inte hur jag har kunnat säga så. Jag hade inte kunnat tänka mig en bättre farmor än dig, du var alltid snäll mot mig.

Jag lovar att jag ska ta hand om pappa, jag vet att han alltid har varit din favorit. Jag ska se till att han har det bra, som du alltid har gjort. Han är inte bra på att visa känslor, men jag vet att det är svårt för honom. Han försöker nog bara vara stark för min&Thereses skull, men jag vet att han saknar dig så att det gör ont. Som jag gör.

Jag hoppas att du har det bra där du är nu, att du slipper ha ont. Jag tänker på dig varje dag! Tack för allt du har gjort för mig, du är verkligen guldvärd. Jag älskar dig. Hejdå, farmor.


Inga kommentarer: