- Kärlek är ett spel där någon alltid fuskar.

Att säga att du kan älska en person hela livet, är som att säga att ett ljus kommer att fortsätta brinna så länge du lever. Det finns två tragedier i livet; att få sin kärlek uppfylld och att inte få det. Alla passioner får oss att begå felsteg, men kärleken får oss att begå de löjligaste. Och om två människor älskar varandra, kan det inte finnas något lyckligt slut på det.

Det här med förhållanden är ett enda stort slöseri med tid. Det är bara naturen som driver dig till att föröka, föröka, föröka. Lär av naturen. Lär av våra vänner spindlarna. Para dig en gång och ta sedan livet av honom!

Dem som vi älskar har den största makten att såra oss. Det finns bara en kärlek som varar och det är obesvarad kärlek. Den stannar kvar hos dig förevigt. Att sluta älska, handlar endast om att glömma hur underbar någon är. Det är ytterst sällsynt att man är överens om att gå skilda vägar, för om man vore överens skulle man inte skiljas åt. Likaså är det ovanligt att man skiljs som vänner, för om man vore vänner skulle man inte gå skilda vägar.

Så du går runt och trånar efter någon som du inte kan få, än sen då. Det är inte hela världen, för; - Om ni blev tillsammans så skulle verkligheten ändå aldrig kunna mäta sig med den idealbild som du har byggt upp i ditt huvud.
- Man blir bara bortskämd av att få allt.
- Vill du verkligen ha någon som vet hur starkt du känner och ändå väljer att trampa på ditt hjärta?
- Du kan inte uppskatta målet, förrän du vandrat hela vägen.
- Du kan inte uppskatta lycka, förrän du upplevt olycka.
- Om du kan längta så starkt efter någon, finns det kanske också någon som längtar lika starkt efter dig - och vem är det då som borde ändra sig?
- Man ska vara försiktig med sina önskningar för det blir sällan som man tänkt sig.
- Äpplet högst upp i trädet smakar inte bättre än det längst ner.
- Det är stor risk att du ramlar och slår dig när du försöker klättra upp och hämta äpplet.
- Det är bättre att fortsätta drömma än att plötsligt vakna upp i en mardröm.

Vänskap slutar ofta i kärlek - men kärlek aldrig i vänskap. Tänk om man kunde skilja mellan äkta kärlek och oäkta kärlek på samma sätt som man ser skillnad på champinjoner och flugsvamp. Att gå vidare är enkelt. Det är vad man lämnar bakom sig som gör det så svårt. Den sorgligaste saken i världen är att älska någon som brukade älska dig.

Har du någonsin varit förälskad? Visst är det fruktansvärt? Det gör en så sårbar. Det öppnar upp bröstet och det öppnar upp hjärtat och det betyder att någon kan ta sig in och röra till allt. Man bygger upp alla dessa försvarssystem, man bygger upp en hel rustning under flera år, så att ingen ska kunna skada en. Men sedan kommer en dum person, som är precis som alla andra dumma personer som kommer och går i ens liv.. och man ger den personen en liten bit av sig själv. Den gör något dumt en dag, som att kyssa dig eller le mot dig, och sedan är inte livet ditt eget längre. Kärleken tar gisslan, den kommer åt en. Den äter upp en och lämnar en gråtandes i mörkret, så att en enkel fras som 'vi kanske bara borde vara vänner' eller 'har du tänkt på det' förvandlas till glassplitter som tränger sig in i hjärtat. Det gör ont. Och det är inte bara inbillning. Det sitter inte bara i huvudet. Det är en själslig smärta, en kroppslig smärta, en riktig 'ta sig in i dig och slita dig i stycken'-smärta. Jag hatar kärleken!

- Man dör inte av ett krossat hjärta, men man önskar att man gjorde det.